Från matkällare till servering en guide till ett radonsäkert hem
Tryggheten i ett hem eller en restaurang byggs på omsorg om detaljerna. När syltburkarna står uppradade i matkällaren, när gästerna sätter sig vid bordet i källarvåningen, eller när hyresgäster ska känna sig säkra i sin bostad – då räcker det inte att bara se till det synliga. Under golvet och i luften vi andas kan en osynlig gäst göra sig påmind: radon. Den här artikeln riktar sig till dig som villaägare med förvaring i källaren, till dig som driver restaurang eller café i källarplan, och till dig som hyresvärd eller styrelsemedlem ansvarar för bostäder där människor ska må bra. Oavsett om det gäller familjen runt matbordet, anställda i köket eller hyresgäster i lägenheten – ansvaret för en hälsosam inomhusmiljö vilar tungt men fullt hanterbart på dina axlar.
Vintern är den perfekta tidpunkten för att ta kontroll över radonhalten i dina utrymmen. När temperaturen sjunker och fönstren hålls stängda visar sig radonet i sin sanna omfattning, och det är under dessa månader som en mätning ger det mest tillförlitliga resultatet. Genom att agera nu, under höst och vinter, kan du säkerställa att köket, matkällaren och serveringslokalerna erbjuder en trygg miljö för alla som vistas där. Det här är inte en komplicerad process – det handlar om att gå från oro till handling genom rätt kunskap och några enkla, konkreta steg. Med en ackrediterad mätning under eldningssäsongen får du svar på om luften i dina utrymmen håller måttet, och om inte, vad som behöver göras.
Radon en osynlig gäst i ditt kök och din källare
Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt när uran i berggrunden bryts ned. Den saknar lukt, färg och smak, vilket gör den omöjlig att upptäcka utan mätning. Gasen finns i varierande mängder i marken under alla hus i Sverige, och den kan också frigöras från byggnadsmaterial som blåbetong eller komma in via dricksvattnet. När radon söker sig in genom sprickor i grunden, via avloppsbrunnar eller genom otäta genomföringar samlas gasen framför allt i hemmets lägre delar – källare, souterrängplan och andra utrymmen nära marken. Det är här som koncentrationen ofta blir som högst, och därför är det särskilt viktigt att mäta i just dessa rum.
Hälsoriskerna med långvarig exponering för höga radonhalter är väldokumenterade. Världshälsoorganisationen WHO understryker att radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning, och att risken ökar ju högre halten är och desto längre tid man utsätts. För den som tillbringar många timmar i en matkällare, ett källarkök eller en restauranglokal i källarplan blir den sammanlagda exponering över tid betydande. Det är därför myndigheterna rekommenderar åtgärder när halten överstiger referensnivån.
I Sverige är referensnivån för radon satt till 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter). Det är det värde som Strålsäkerhetsmyndigheten och andra myndigheter använder som riktmärke för när åtgärder bör övervägas. Om mätningen visar en högre halt än så är det dags att undersöka var radonet kommer ifrån och hur inläckaget kan minskas. För arbetsplatser och flerbostadshus finns dessutom hygieniska gränsvärden som måste följas, och fastighetsägare har ett tydligt lagstadgat ansvar att kontrollera och vid behov åtgärda höga radonhalter.
Därför är vintern högsäsong för en säker mätning
Den period som kallas eldningssäsongen – från 1 oktober till 30 april – är den officiellt rekommenderade tiden för radonmätning i Sverige. Anledningen är enkel: det är under dessa månader som förutsättningarna i ett hus är som mest representativa för hela året. När temperaturen utomhus är låg och inomhusklimatet värms upp uppstår en tryckskillnad som ökar risken för att markradon sugs in genom grundens sprickor och otätheter. Denna så kallade skorstenseffekt innebär att varm luft stiger uppåt i huset och skapar ett undertryck i de lägre delarna, vilket drar in mer radongas från marken.
Under sommaren är förhållandena annorlunda. Fönster och dörrar står ofta öppna, luftomsättningen är högre och temperaturskillnaden mellan inne och ute är liten. Det gör att radonhalten naturligt sjunker, eftersom gasen inte sugs in lika effektivt och ventileras ut snabbare. Om du mäter enbart under sommaren riskerar du därför att få ett falskt lågt resultat som inte speglar den verkliga exponeringen under resten av året. För att få ett årsmedelvärde som är tillförlitligt och kan ligga till grund för beslut om åtgärder behöver mätningen genomföras när huset är som mest tätt och när radonhalten är som högst – alltså under vinterhalvåret.
Denna rekommendation kommer direkt från Strålsäkerhetsmyndigheten, som är den ansvariga myndigheten för radonfrågor i Sverige. Myndigheten betonar att en mätning som pågår i minst två månader under eldningssäsongen ger det bästa underlaget för att bedöma om åtgärder behövs. För arbetsplatser och flerbostadshus är en sådan långtidsmätning obligatorisk för att kunna fastställa om halterna ligger inom acceptabla gränser, och även för privatbostäder är det den mest tillförlitliga metoden för att få en korrekt bild av radonexponeringen.
Långtid korttid eller spårning välj rätt metod för ditt behov
Det finns flera sätt att mäta radon, och vilket som passar bäst beror på ditt syfte och din tidplan. Långtidsmätning är den metod som ger det mest tillförlitliga årsmedelvärdet. Den använder spårfilmsdosor som placeras i utvalda rum i minst två månader under eldningssäsongen, helst längre för att fånga variationer över tid. För arbetsplatser, skolor, förskolor och flerbostadshus är denna metod inte bara rekommenderad utan ofta obligatorisk enligt lag. Resultatet från en långtidsmätning är det värde som myndigheterna baserar sina beslut och åtgärdskrav på, och det är därför den enda metoden som ger ett juridiskt bindande underlag.
Korttidsmätning är däremot ett snabbt, vägledande verktyg. Med dosor som mäter under minst sju till tio dagar får du en indikation på radonhalten, vilket kan vara användbart vid till exempel husköp, akuta frågeställningar eller för att snabbt kontrollera om en åtgärd har haft effekt. Dock ger korttidsmätning inte ett korrekt årsmedelvärde, och resultatet kan inte användas som beslutsunderlag för myndighetskrav eller för att söka bidrag till radonåtgärder. Det är alltså ett komplement, inte en ersättning, till långtidsmätning.
Gammamätning är en tredje variant som används för att kontrollera om byggnadsmaterial som blåbetong eller andra material med naturligt förekommande radioaktiva ämnen bidrar till radonhalten inomhus. Gammamätning påverkas inte av årstid eller väder, och den kan ge en uppskattning av hur mycket strålning som materialet avger. Om gammadoshastigheten är förhöjd kan det indikera att materialet innehåller uran och radium, vilket i sin tur kan frigöra radon. I vissa fall kan en kombination av långtidsmätning och gammamätning ge en fullständig bild av både markradon och materialrelaterat radon.
| Metod | Syfte | Mättid | Tillförlitlighet |
|---|---|---|---|
| Långtidsmätning | Årsmedelvärde, myndighetsbeslut | Minst 2 månader (okt–apr) | Hög, juridiskt bindande |
| Korttidsmätning | Snabb indikation, husköp | Minst 7–10 dagar | Vägledande, ej bindande |
| Gammamätning | Kontroll av byggmaterial | Punktmätning | Material-specifik |
Oavsett om du behöver en snabb koll eller ett juridiskt bindande årsmedelvärde är valet av en ackrediterad leverantör för din radonmätning helt avgörande för ett resultat du kan lita på. Ackreditering innebär att laboratoriet uppfyller strikta krav på kvalitet, spårbarhet och kompetens, vilket ger dig trygghet i att mätningen är korrekt utförd och att resultatet håller för både myndighetskontroll och egna beslut om eventuella åtgärder.
Från dosa till resultat din checklista för en lyckad mätning
Att genomföra en radonmätning är enklare än det kan låta, men det finns några viktiga steg att följa för att få ett tillförlitligt resultat. Här är din checklista för en lyckad mätning:
- Beräkna behovet: Tumregeln är att du behöver minst två mätdosor för en villa eller lägenhet. Placera gärna en dosa per våningsplan som används regelbundet, och prioritera sovrum och vardagsrum där familjen tillbringar mest tid. I restauranger och flerbostadshus bör varje separat lokal eller våning där människor vistas regelbundet förses med egna dosor.
- Placera rätt: Dosorna ska placeras i rum där människor vistas ofta och länge – typiskt sovrum, vardagsrum eller arbetsrum. Undvik kök och badrum på grund av fuktvariationer, och placera inte dosorna nära fönster, dörrar eller ventilationsöppningar där luftströmmar kan påverka resultatet. Sätt dosorna cirka 50 centimeter från väggar och minst 20 centimeter över golvet, gärna på en hylla eller ett bord.
- Mät över tid: För att få ett tillförlitligt årsmedelvärde måste mätningen pågå i minst två månader under eldningssäsongen (1 oktober–30 april). Ju längre tid, desto mer exakt blir medelvärdet. Under mätperioden ska dosorna inte flyttas eller störas, och det är viktigt att dokumentera start- och sluttid noggrant.
- Tolka rapporten: När dosorna har skickats tillbaka till laboratoriet får du en rapport med uppmätta värden i Bq/m³. Om resultatet ligger över referensnivån på 200 Bq/m³ rekommenderas ytterligare utredning för att lokalisera var radonet kommer ifrån – om det är markradon, byggmaterial eller dricksvatten. Därefter kan en radonkonsult hjälpa dig att hitta rätt åtgärd, vilket kan vara allt från förbättrad ventilation och tätning av grunden till installation av ett markradonsug.
Att säkerställa en sund inomhusmiljö handlar om mer än luftkvalitet. Precis som du vill skydda köket från ohälsa och skadedjur, är det lika viktigt att hantera osynliga hot som radon. Båda aspekterna bidrar till en trygg och hälsosam miljö för familjen, gästerna och alla som vistas i dina utrymmen. Genom att ta hand om både det synliga och det osynliga skapar du en helhet där välbefinnandet står i centrum.
Ditt ansvar för ett tryggt hem en säker restaurang och ett sunt hyreshus
Villaägaren: Som villaägare är ansvaret för radonmätning helt ditt, men det är också en investering i familjens hälsa och trygghet. Tänk på matkällaren där sylt, saft och rotfrukter förvaras, eller hobbyrum och gästrum i källaren där barn och gäster tillbringar tid. Att veta att dessa utrymmen är radonsäkra ger en djup ro. Även om det inte finns något lagkrav på hur ofta du måste mäta i en privatbostad rekommenderar myndigheterna att en ny mätning görs minst var tionde år, eller efter större renoveringar som kan påverka husets ventilation eller grundtätning. Det är en enkel åtgärd som kan förebygga allvarliga hälsokonsekvenser och som också kan höja husets värde vid en eventuell försäljning.
Restaurang- och caféägaren: Om din verksamhet ligger i källarplan är radonmätning inte bara en god idé – det är ett arbetsgivaransvar och en del av din omsorg om både anställda och gäster. En radonsäker miljö är en del av en kvalitetssäkrad servering, där allt från råvarorna på tallriken till luften i lokalen håller högsta standard. Arbetsgivare är enligt arbetsmiljölagen skyldiga att se till att arbetsmiljön är hälsosam, och det inkluderar att kontrollera och vid behov åtgärda förhöjda radonhalter. Arbetsmiljöverket har hygieniska gränsvärden som måste följas, och om en långtidsmätning visar värden över dessa gränser kan du bli skyldig att vidta åtgärder. Att visa att du tar ansvar för inomhusmiljön är också en konkurrensfördel – gäster och anställda uppskattar en arbetsgivare som bryr sig om detaljer som påverkar hälsa och välbefinnande.
Hyresvärden och bostadsrättsföreningen: För dig som ansvarar för flerbostadshus eller äger hyresfastigheter är radonmätning ett lagstadgat ansvar. Referensnivån på 200 Bq/m³ gäller även för bostäder, och som fastighetsägare är du skyldig att utföra regelbundna mätningar och vidta åtgärder om halterna överskrids. Detta är en del av fastighetens egenkontroll och kan granskas av kommunen, som har rätt att förelägga dig att åtgärda problem. Att hålla radonnivåerna under kontroll är inte bara en juridisk skyldighet – det är också en investering i hyresgästernas hälsa och i fastighetens långsiktiga värde. Tydlig kommunikation med hyresgästerna om att mätningar har genomförts och att eventuella åtgärder vidtas skapar förtroende och trygghet.
- Villaägaren: Familjens trygghet och hälsa i matkällare, hobbyrum och sovrum
- Restaurangägaren: Arbetsgivaransvar och omsorg om gäster och personal i källarlokaler
- Hyresvärden: Lagstadgat ansvar för mätning och åtgärd i bostadshus och gemensamma utrymmen
Ta steget mot ett tryggare inomhusklimat redan idag
Att mäta radon är en enkel, prisvärd och viktig handling av omsorg – oavsett om det gäller din familj, dina anställda eller dina hyresgäster. Det krävs ingen avancerad teknik eller omfattande förberedelser, bara några mätdosor och viljan att ta kontroll över något som annars förblir osynligt och okontrollerat. Genom att agera nu under hösten och vintern, när förutsättningarna för en tillförlitlig mätning är som bäst, får du svar på en viktig fråga: är luften i dina utrymmen verkligen så trygg som den borde vara?
Kunskap och en enkel mätning är allt som står mellan osäkerhet och trygghet. När du väl vet var du står kan du göra genomtänkta val – antingen konstatera att allt är bra, eller vidta de åtgärder som behövs för att skapa en hälsosam inomhusmiljö. Det är en investering i framtiden, i hälsan och i den trygghet som gör att du kan njuta av hemmet, driva verksamheten eller förvalta fastigheten med gott samvete. Vänta inte – ta steget mot ett radonsäkert hem eller arbetsplats redan idag.